Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Teckning är för mig ett koncentrerat, metodiskt och poetiskt sätt att nå ogripbara fenomen och visuellt fascinerande eller tankeeggande återgivningar. Ofta utgår jag från naturvetenska- pens bildmaterial och insprieras av dess metodiska och till synes sakliga sätt att beskriva och redogöra för hur verkligheten tycks hänga samman. I korthet kan mitt arbete beskrivas som ett tankemässigt och bildmässigt utforskande där urval och sammanförande genererar symboliska närmanden på flera skalor och nivåer samtidigt..

Metaphors and their use as a rethorical vehicle are examined. Two texts, one in Chinese and one in Swedish, are compared and analyzed to determine the extent to which the associations they create successfully capture the author's intent. Seecondarily, a shift from the assumptions that rhetorical analyses often assume (read: antiquity and Aristotles) to a more abstract internal human platform is suggested. Neurological and cognitive research is cited in support of this shift.The essay examines the question: How can metaphoric contribute to conveying the communicator's intention? By comparing metaphorics used by an historical Chinese rhetor with those used by a contemporary Swedish rhetor.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Utställningstexten är en del av utställningen och skall därför läsas som en sådan. Den är beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhälle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet är en institution som har fått ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmänheten och det är bland annat genom utställningstexterna som denna kommunikation sker. Då en väggtext på ett museum av funktionella skäl bör vara kortfattad för att nå ut till sin publik så anser jag att Moderna Museets väggtexter är en komprimerad form av den viktigaste informationen.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet.Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga.

I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i isländska rímur före 1550 utifrån ett material som består av 42263 versrader från 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet är att bidra till kartläggningen av ríma-språket samt att diskutera hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förändras under 1300-talets mitt när sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration på grund av konsonantinskottet [t] och används som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingår i allitterationen. Resultaten skiljer sig något från tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket där s-allitteration fortsätter att användas av vissa diktare, särskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sätten att allitterera med sl och sn.Det är troligt att denna variation kan förklaras utifrån både språkinterna orsaker som funktionalitet, och språkexterna orsaker som traditionskänsla och inlärningsform.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: sh?jo för flickor och sh?nen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ?filmiskt? maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag.

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.